you tought me how to sink or swim
Jag blir rädd. Jag blir rädd när jag tänker på hur många människor som ställt upp för mig och hur många som säkerligen kommer att försvinna. Det har inget att göra med att jag inte uppskattar deras hjälp, utan att så är livet.
Alla människor kommer inte att finnas kvar i livet hela tiden. Folk kommer och går. Men just idag vet jag vilka jag vill ta med mig nu när jag tar mitt kliv in i en ny värld. Det är många människor. Många som ligger mig varmt om hjärtat. Människor som inte vet att de är uppskattade av just mig.
Tänk att människor har så stor inverkan på varandra. Jag är otroligt känslig för hur folk reagerar på det jag gör, vare sig jag visar det eller inte. Fascinerande faktiskt.. jag vill bara att det alltid ska vara så, samtidigt som det är jobbigt att jag hela tiden helt utan att jag tänker på det analyserar tills jag blir helt blå i ansiktet.
Idag hade jag två lektioner, kom upp ganska bra imorse även fast jag va hemma typ 03.45. Lite förvirrad men inte allt för trött. Ett mycket kort men upplyftande samtal uppkom innan jag lämnade skolan, skrev om det i förra inlägget för er som har koll, och ja.. upplyftande var ordet.
Jag har världens bästa musiksmak;
Johnossi - man must dance
Plaine white t's - hey there delilah
Paolo Nutini - these streets
Högsta volym,
just nu är det en person som lär mig how to sink or swim
jag hoppas att jag e en av dom som du vill ha me dig i livet!!...för jag vill ha med dig i mitt liv....ca 13år av vårat liv har vi kännt varandra...förstyår du hur lång tid det är...snart kan vi fira 15 års jubeleum fanny!
jag hoppas att jag är en av dom som du vill ha med i ditt liv, för jag vill ha me dig i mitt....
13 år fanny, 13 år av vänskap.......det är fan sjukt, snart måste vi fira jubeleum
ja johanna, vi kommer alltid att fira våra långa år tillsammans! :D<33 om vi överlever skivan ikväll dvs! ;)
Ja johanna, vi kommer alltid att fira våra långe år tsm! Om vi överlever skivan ikväll dvs! ;) <3
